Röda prickar

Ni vet ju att jag i vanliga fall brukar vara en glad och sprallig kille som gillar att göra olika saker. Jag brukar ofta ha ett leende på läpparna och det tycker mamma och pappa är toppen. Med klara och nyfikna ögon charmar jag de flesta som kommer i min närhet, men nu är det slut på det.

Igår när jag skulle sätta på mig min pyjamas märkte pappa att jag var alldeles prickig över hela kroppen. Undra, tänkte mamma, om detta är anledningen till att Theo har varit lite småkinkig de senaste dagarna. Pappa som är väldigt orolig av sig (och tur är väl det, för det mesta i alla fall) tvingade mamma att ringa till syster Monica på BVC. Mamma och jag fick en tid och begav oss dit på eftermiddagen. Vi fick vänta lite eftersom det var så mycket barn där när vi kom. I ett rum var det trillingar. Häftigt, men mamma är glad att hon inte är mamma till dem. En Theodore räcker gott och väl. Jag passade på att leka lite i väntrummet.

Jag fick sitta på brandbilen och ligga på mattan och leka med klossarna på den här roliga leksaken, inte illa! När jag kom in till syster Monicas rum...

...fick jag ta av mig mina kläder, typiskt... Både syster Monica och syster Agneta tittade på mig och konstaterade att jag, precis som pappa och mamma sett, hade röda prickar överallt förutom i ansiktet.

De båda BVC-systrarna tror att det handlar om något virus och att prickarna på min kropp kommer att försvinna snart. Håll tummarna för jag ser inte klok ut och mamma är lite trött på mitt ynkliga uppförande.