Pianolirarna

Lyssna och njut!

Som fisken i vattnet

Har ar jag nu i ett helt annat land med ett helt annat sprak, men trivs som fisken i vattnet trots allt. Alla tittar pa mig och kallar mig for saker som sweetie, harligt! Vi har redan hunnit med en massa och jag tankte att ni skulle fa ta del av lite foton som mamma och pappa tagit. Jag vill borja med att saga att jag alskar familjens hundar och tro det eller ej, but they love me too!

Abigail tycker ocksa att jag ar en toppenkille. Har spelar vi piano tillsammans. Mamma har lovat att hon ska forsoka lagga ut en videosnutt med var konsert.

Vi har varit till stranden ocksa och passade pa att fira Abigails birthday. Jag fick inviga mina fina badklader som jag fatt av farmor.



En dag akte vi till Fairyland som ligger nere i Oakland. Oj vad det fanns saker att titta pa. Vi akte tag och jag traffade snovit och de 7 dvargarna.



Mycket tid spenderas dock i lekparker lite har och var. Just denna lekpark heter Piedmontpark och jag vill lova att det fanns massvis med roliga grejor.


En solig eftermiddag akte vi till Clairmont Countryclub for att svalka oss i poolen. Vatten ar kul vill jag lova, trots att jag huttrar och fryser vill jag inte ga upp:-)


Som ni alla vet ar djur min stora passion. Vi akte darfor till Oakland Zoo for att titta pa bade sma och stora. Har fick jag och mamma klappa en get och sedan var jag tvungen att tvatta handerna, for det har farmor sagt.

Vi har aven hunnit med en tripp in till San Fransisco och pappa fick sin vilja igenom nar vi styrde stegen mot Fishermans Warf for att ata ostron. Pappa och Abigail delade pa ostronen medan mamma och jag kalasade pa en krabbsmorgas. Mumsfillibabba. Husen i San Fransisco ar hoga, hoga och jag ar liten, liten.



Val inne i San Fransisco var vi valdigt kulturella och gick pa museeum. SF Moma. Det var skoj, mamma och pappa gillade en utstallning med Georgia O'Keffe och Ansel Adams bast. Jag gillade skulpturerna uppe pa taket.

Antligen framme!

Nu ar vi antligen framme. Flygresan till vart resemal, San Fransisco tog lang, lang tid. Jag var dock varldens basta enligt bade mamma och pappa. Inte ett pip pa nastan hela resan trots att jag var tvungen att sitta still valdigt mycket och trots att jag inte ville sova sa mycket. Eftersom det var tva mellanlandningar fick jag komma ut och rora pa benen lite da och da trots allt. Val framme var jag trott som aldrig forr och accepterade till och med en kram av Janice eftersom jag inte orkade protestera. Mamma, pappa och jag far sova i Abigails rum och jag har en egen spjalsang som ar toppen. Familjen som vi bor hos har tva hundar och vi ar redan basta vanner. Mac och Harry tycker nastan lika mycket om mig som jag tycker om dem. Igar var vi pa picknick och promenad en liten bit har ifran. Jag fick leka i en lekpark och da var min dag gjord. Pa kvallen kom Adams mamma over pa middag, har i USA firade de namligen fathersday igar och pappa trodde minnsann att han ocksa skulle bli firad, men icke sa nicke. Far inte mamma present, far inte pappa present. Dock at vi en fantastisk middag med grillad lax och en massa annat gott. Jag somnade utmattad redan klockan 7 och vaknade sedan pigg igen vid 4-tiden pa morgonen. Idag ska vi in till San Fransisco och pappa har tankt att ata ostron till lunch nere i Fischermans Warf. Vi skriver snart igen.

Jag är kittlig

Under hakan är jag verkligen kittlig, men det är samtidigt lite roligt. Om jag böjer bak huvudet kommer pappa åt att kittla ännu mer. Jag kiknar dock redan när jag vet vad som är i görningen.

Peters park

Det har hänt mycket i helgen. Farmor har varit på besök, mamma och pappa fick gå på konsert, vi har firat Sveriges nationaldag, röstat i EU-valet och haft en massa finbesök. När söndagens eftermiddag kom och alla hade gett sig av cyklade jag och mamma till Peters park för att leka lite. Titta vad stor jag har blivit och vad jag kan göra mycket saker, alldeles själv. Tänk vad tiden går fort och vad vi små utvecklas. Mamma tänker på det hela tiden och är mäkta imponerad. Nu gör jag som jag blir tillsagd - i alla fall ibland - men mamma och pappa märker tydligt att jag förstå väldigt, väldigt mycket nu. Sedan är jag ju världens mest envise, så jag gör inte alltid som de vill, men jag hör och förstår vad de säger.

putta på däcken är tungt

man kan krypa in också

vattna med vattenkannan är kul

nu vill jag inte vara kvar i sandlådan längre

klättra upp är enkelt:-)

äntligen uppe

leka i köket är kul

vad för det lova att vara?

cykla är en favorit, speciellt när det går fort

Min nyaste kompis Karl

Idag har jag och mamma varit och hälsat på min nyaste kompis Karl och hans mamma Malin och pappa August. Karl är bara en vecka gammal och en riktig liten sötnos. Mamma kan knappt komma ihåg att jag varit så liten någonsin och inte jag heller för den delen. Karl var jättespännande, men han gjorde inte så mycket. Han sov mest hela tiden och skrek pyttelite när vi andra fikade och mamma tappade kniven i bordet så det lät jättehögt. Mamma säger att det kommer ta ett tag innan Karl kommer vilja leka med mig. Det tycker jag är helt ok och väntar med spänning tills den dagen kommer. Vi hade med oss lite presenter och av mig fick Karl 2 stycken pyjamasar, det tyckte hans mamma och pappa var toppen eftersom han inte hade några ännu. Efter en stund sov Karl djupare än då vi kom och jag passade på att utforska resten av lägenheten. Tant Malin och farbror Augusts säng var en riktig höjdare, likaså pallen i köket som jag kunde klättra upp, men inte ner på. Mamma var smått svettig när vi skulle gå därifrån. Malin och August väntade med spänning på att Prussiluskan (tanten från BVC) skulle komma på hembesök och jag och mamma är helt säkra på att de klarade "besiktningen" med bravur.

Tillslut vågade jag mig fram lite längre och kunde till och med gunga lite på Karl som sov så skönt i sin stol. Vilken bra utflykt. Vi gör gärna om den igen.

Det kittlar så skönt

Min nya favoritsyssla. Det känns så härligt när tyget stryker över mitt ansikte.