Här ligger jag på väg mot Paris... Min första flygresa, vad har pappa och mamma dragit iväg mig på? Flygvärdinnan var jättetrevlig och jag fick både en bok och ett gossedjur ifrån flygplanets presentlåda. Mamma och pappa var jättestolta över mig eftersom jag sov nästan hela vägen och inte sa ett pip som möjligtvis hade irriterat de andra passagerarna. När vi kom fram till Paris skulle mamma och pappa hitta till lägenheten på Rue Assay där jag äntligen skulle få träffa mammas familj ifrån det stora landet i väster. Abigail (14år) och Janice (mamman) väntade på oss i lägenheten medan Sam och Will (tvillingarna 11 år) och Adam (pappan) redan hade smitit iväg till restaurangen där vi skulle äta middag. Här får jag sitta i Abigails knä, hon var en jättemysig tjej som får sitta barnvakt åt mig anytime.
På morgonen dagen efter var det dags att ta tåget ner till Vesoul där vårt stora äventyr började. Vi skulle nämligen tillbringa 5 dagar på kanalerna i Bourgogne. I 30 gradig hetta skulle vi hitta vår båt och packa in alla våra saker innan vi kunde bege oss. Jag var inte så lycklig.... Mycket skrik och trött som aldrig förr kom vi i alla fall till slut iväg. Det rolig var att pappa var tvungen att hjälpa till och köra båten, något som han inte visste om från början, och jag lovar att det inte var en liten båt... Någon berättade för mig att den var 15 meter lång och att det fanns 4 hytter med badrum, ett kök, en matplats och detta var bara inne i båten. På däck kunde de stora barnen parkera sina cyklar och det fanns plats för att ligga och sola. Man kunde också styra båten med en stor ratt högst upp på däck där det även fanns bord och stolar där vi satt och solade samt åt lunch medan båten sakta gled fram på vattnet.
Våra dagar på båten flyter ihop likt vattnet som sakta förde oss framåt på kanalen. Vi klarade oss faktiskt riktigt bra för att ha två icke sjövana kaptener ombord. Will och Sam hjälpte till så gott de kunde, favoriten var att slussa.
Abigail ägnade sin tid åt mig samt att sola...
Här sitter Janice och Adam. Vi har lagt till mitt ute på kanalen för kvällen och det är riktigt härligt att sitta uppe på däck och njuta av solen med ett glas vin och goda ostar. Jag fick så klart bara bröstmjölk, men om några år så...
Själv tyckte jag bäst om att ta det lugnt och sova så mycket jag kunde. Ljudet från motorn var sövande vill jag lova.
En kväll la vi till i en liten stad som heter Gray. Vi var alla hungriga efter en dag ombord på båten och vi var väldigt lyckliga över att snart få äta, trodde vi. Gray var en av de större städerna som vi stannat till i, för det mesta stannade vi vid små byar för att handla färskt bröd och annat smaskigt att äta, men till vår fasa verkade det som om hela staden Gray var öde. Efter en lång promenad hittade vi dock en mysig liten restaurang där vi kunde stilla vår hunger. Här är hela familjen .
Den sista kvällen fyllde Abigail 14 år. Det firades med bravur på en ståtlig restaurang med tårta som avslutning. Jag hade köpt parfym till henne, den blev hon jätteglad för.
Efter några härliga dagar, fyllda med sol och trevligt sällskap, lyckades de icke så sjövana kaptenerna lägga till i den hamn där vi några dagar tidigare hade startat vårt äventyr. Nu var det tyvärr redan slut. Mamma, pappa och jag skulle tillbaka till Paris medan familjen Thacher skulle bege sig mot nya äventyr i södra Frankrike. Efter ett sorgligt avsked, man vet aldrig när vi ses nästa gång, somnade jag utmattad på det utfällbara bordet i tågkupén.
Efter några timmars sömn var vi tillbaka i Paris. Mamma och pappa ville strosa runt lite, men jag var måttligt intresserad, tydligen såg vi någonting som hette Eifeltornet och Triumfbågen, men jag gjorde vad jag tycker bäst om... sov!
Då det var dags för mamma och pappa att äta middag vaknade jag dock och var inte lycklig över att bara ligga där och titta på. Mamma och pappa fick äta i skift och jag fick en väldans massa uppmärksamhet, det var härligt! Efter en natt på hotell begv vi oss till flygplatsen för att åka hem. Jag hörde någon säga, borta bra men hemma bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar