Öroninflammation

Aj, aj, aj! Nu är det synd om mig vill jag lova. Mamma och pappa har ju inga barn sedan tidigare och är på så vis inte så vana vid barn och barns olika sjukdomar Det tog dem ett ganska så långt tag innan de masade sig iväg till doktorn med mig, trots att jag var lite tröttare och grinigare än vanlig. När febern slagit till och hållit i sig i två dagar fick de äntligen ändan ur vagnen och tog med mig till farbror doktorn. Han kunde inte göra annat än att konstatera att jag hade öroninflammation Medicin skrevs ut och ska nu intagas tre gånger om dagen, mycket emot min egen vilja. Vänta bara tills jag blir stor och stark, då ska ingen och jag menar ingen hålla i mina armar, öppna min mun och ge mig illasmakande Kåvepenin. Som hämnd håller jag mamma och pappa vakna några timmar varje natt. Rätt åt dem. Förra helgen fick jag sova hemma hos mormor Eva som glatt tog emot mig efter att jag och mamma hade varit på min nya kompis Karls dop. Det var jättefint och Karl skötte sig utmärkt i kyrkan, med mig var det andra bullar. Sitta still är ju inte min grej. På kvällen skulle mamma, pappa och några av deras vänner ut på middag. De längtade efter en lång sovmorgon och tyckte att det var bra att mormor Eva ställde upp som barnvakt. Efter en god middag och en inte allt för sen kväll vaknade de hemma kl. 7 av en mobil som visst hade alarmet ställt:-) själv sov jag som en stock hemma hos mormor Eva och vaknade inte förens kl. halv nio. Livet är inte rättvist var det någon som sa... Snart ska vi åka ner till farmor och farfar. Det var länge sedan vi sågs och jag längtar massvis. Mamma har hittat kameran nu också så snart kommer det upp lite nya bilder på mig här på bloggen. Sov gott!